tag:blogger.com,1999:blog-30291204271951929692024-03-14T06:21:24.988+01:00Anki's bloggJesustro. Livet i smått och stort. Människor. Djur. Prylar. Vad som intresserar mig för stunden.Ankihttp://www.blogger.com/profile/14266873331778817896noreply@blogger.comBlogger71125tag:blogger.com,1999:blog-3029120427195192969.post-68762403711326951622010-09-18T00:28:00.003+02:002010-09-18T00:33:42.119+02:00Val igenHar tittat på partiledardebatten ikväll. Första gången som jag följt en hel debatt, kanske kan bero på att jag är uppvuxen med en pappa som var riksdagsman och det blev mycket politik ändå.<br /><br />Två bibelord guidar mig i årets val:<br /><br />Jesus säger i Nya Testamentet: Det ni har gjort mot en av dessa minsta har ni gjort mot mig.<br /><br />Högmod går före fall.<br /><br />Jag tycker att valet handlar mycket om att välja vilka som får betala priset för välstånd och välfärd, de sjuka och arbetslösa eller alla vi tillsammans?Ankihttp://www.blogger.com/profile/14266873331778817896noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-3029120427195192969.post-81827535978716845942010-08-17T19:13:00.004+02:002010-08-17T19:39:38.781+02:00ValfrågaVilket parti ska jag rösta på om jag:<br /><br />- inte vill ha någon "stupstock" i sjukförsäkringen. Ingen får hamna "mellan stolarna" och utförsäkras från sjukförsäkringen, inte få hjälp via arbetsförmedlingen och tvingas söka socialbidrag.<br />- vill att läkares sjukintyg ska gälla som grund för sjukpenning. Ingen försäkringsläkare ska kunna bestämma över detta och utan att träffa patienten bestämma över patientens öde/sjukinkomst.<br />- inte vill ha höjd bensinskatt.<br />- inte vill ha sänkta inkomstskatter förrän utsatta grupper fått ett bättre ekonomiskt läge som exempelvis de som har sjukersättning och pensionärer, dvs. jag tycker att det är viktigt att satsa mer på den generella välfärden och inte bara prioritera de som arbetar.<br />- vill att ersättningen från a-kassan höjs.<br />- vill att föräldrar ska kunna få vårdnadsbidrag.<br />- vill att äktenskapet ska vara mellan man och kvinna.<br />- vill se större frihet i skolvärlden med stöd till friskolor.<br />- vill se öppenhet för konfessionella inslag i friskolor, naturligtvis frivilligt.<br />- inte vill ha kärnkraft.<br />- vill att svenska kyrkan verkligen skils från staten, dvs. inga politiker ska bestämma i kyrkofrågor. Ut med politiken ur svenska kyrkan!<br />- vill att religionsfriheten prioriteras. Att man satsar på ett samhälle där olika åsikter existerar sida vid sida, utan försök att pracka på svenska folket de "rätta attityderna", exempelvis i HBT-frågor. Man ska inte bli utsatt för intolerans bara för att man inte tycker att allt ska vara könsneutralt och queer, utan anser att familj, man-kvinna, äktenskap är en bra grund att stå på.<br />- vill att djurens rättigheter prioriteras och att mer resurser läggs på att se till att djur har det bra, exempelvis tar itu med minkfarmarna. Stänger dem om de inte kan ge minkarna en bra miljö att leva i. Det skulle vara bra med tydligare regler kring katter, till exempel ägarregistrering och hårdare straff för de som överger katter.<br />- vill att man tar större hänsyn till religionsförföljelse vid beslut om uppehållstillstånd för invandrare.<br />- vill att eget bruk av narkotika ska fortsätta räknas som en kriminell handling.<br /><br />Listan kan säkert bli längre... Problemet är att det inte finns något enskilt parti som innehåller "mitt" valprogram, så vad ska jag rösta på? KD som klassiskt kristdemokratiskt parti har en del värderingar som jag kan skriva under på, men det känns som att en röst på dem indirekt blir en röst på moderaterna vars politik jag absolut inte gillar. Sossarna har en del i sitt valmanifest som jag gillar. De känns humanare mot de svagare grupperna i samhället, men tyvärr är de inte särskilt religionsvänliga och verkar litet flummigare än moderaterna vad gäller inställningen till droger (eller de kanske inte tycker som vänsterpartiet?). Suck, det blir inte lätt att välja...Ankihttp://www.blogger.com/profile/14266873331778817896noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-3029120427195192969.post-833298097521858812010-08-17T19:07:00.002+02:002010-08-17T19:12:41.353+02:00Jag blir aldrig...någon bloggare... inte någon regelbunden i alla fall :-) Tydligen fungerar jag så att skrivlusten kommer periodvis och även skrivolusten. Nu har jag inte skrivit på tre månader, plötsligt kom det litet skrivlust. Jaja, det är väl bara att skriva när andan faller på, även om det inte blir så ofta och bloggsidan förstås tappar sitt intresse även för den mest trogna läsekrets. Jag beundrar de bloggare som jag har följt litet då och då, till exempel "Vattenslangen" (rekommenderas). Duktiga på att skriva och nästan dagligen skriver och har något vettigt att säga! Keep going on!Ankihttp://www.blogger.com/profile/14266873331778817896noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3029120427195192969.post-84077549879736345602010-05-09T22:46:00.005+02:002010-05-09T23:09:54.661+02:00Litet tankar innan läggdags...<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjnMv_1khqHZV7amW2hIgRTUwcoA2MxlWtn1MYGFucCzmGc_dq0Trr4I3IwFKL2v4-n6q0Vlc8JSnvbFLde2ZJTZPlJV6EgI3QW4WMZqjAU-fZbCNf5W4Wa_m8BY9S7C4XXOskdDXG5n_Vr/s1600/2010_0422_171721.JPG"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 300px; height: 400px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjnMv_1khqHZV7amW2hIgRTUwcoA2MxlWtn1MYGFucCzmGc_dq0Trr4I3IwFKL2v4-n6q0Vlc8JSnvbFLde2ZJTZPlJV6EgI3QW4WMZqjAU-fZbCNf5W4Wa_m8BY9S7C4XXOskdDXG5n_Vr/s400/2010_0422_171721.JPG" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5469379485621839970" /></a><br />Sitter vid datorn och filosoferar över det ena och andra. Det blev i alla fall Helsingfors för maken och mig. Vi åkte båt över, som tur var, annars hade vi inte kommit dit för askmolnet. Mysigt, pytteliten hytt med dusch och toalett i 70-talsfärger. Vi åt en jättedyr pizza på båten. Oj vilka priser för maten! Pizzan var riktigt god i alla fall. Speciell känsla att vara på en båt. Inget särskilt att göra förutom att titta ut genom fönstren eller titta på människor. Ingen dator och ingen idé att surfa med mobiltelefonen, då det kostar skjortan. Faktiskt skönt att göra ingenting. <br /><br />Väl framme lyckades vi hitta till vårt vandrarhem till slut. Helt okej. Rent och snyggt och jättetrevlig personal. Enda negativa var att det knappt fanns någon köksutrustning. <br /><br />Min favoritpredikant just nu Bill Johnson kom inte till konferensen... Han var strandsatt i Frankfurt, men det blev möten med honom ändå via Skype och storbild. Bills team hade lyckats ta sig till Helsingfors via färja, tåg mm. De höll i en del möten. Vi fick i alla fall med oss en hel del gott andligt. När jag läste anteckningarna från mötena för några dagar sedan blev jag väldigt uppmuntrad. Mycket att smälta. <br /><br />Konferensen höll till i två kyrkor. En av dem, Johanneskyrkan, är Helsingfors största kyrka. Så vacker och fantastisk akustik. Lovsången var en upplevelse. <br /><br />Finland kändes litet exotiskt. Ett grannfolk med ett språk som är så annorlunda att det inte går att gissa vad orden betyder. Jag blev i alla fall imponerad av den äkta hängivenhet för Gud som fanns hos finnarna. Många församlingar var representerade från lutherska kyrkan, laestadianer till frikyrkoförsamlingar och ej samfundsbundna församlingar. Trots det en Andens enhet.Ankihttp://www.blogger.com/profile/14266873331778817896noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3029120427195192969.post-23271666299060727272010-04-04T23:53:00.004+02:002010-04-05T00:03:48.012+02:00Världshistoriens största händelse...Idag firar vi kristna att Jesus uppstod från de döda för 2 000 år sedan. Jag är inte så traditionsbunden av mig och har inte så lätt för att leva mig in i historiska händelser, men den här påsken har jag känt Jesu närvaro och frid på ett särskilt sätt och på något sätt fyllts med en medvetenhet om Hans uppståndelse. Uppståndelsen är egentligen den bästa grunden att bygga våra liv på. På grund av Hans uppståndelse har jag möjlighet att vara en kristen, frälst, annars hade det inte gått. På korset bar Jesus all plåga och allt elände som jag och du mött och kommer att möta i våra liv. Det dog med Honom på korset. Genom uppståndelsen besegrade Han allt mörker i mitt liv och gav mig frälsning, allt jag behöver. Där finns mina bönesvar och välsignelser! Det är redan fullbordat. Genom tro kan jag ta emot det som hände då till att bli en verklighet i mitt liv idag. Som bibeln säger i Markus evangelium: Allt vad ni ber och begär, tro att det är er givet och det skall ske er så. Inte helt enkelt att leva i, men det ger hopp. Det gäller dig också!<br /><br />DET ÄR FULLBORDAT, alltså klart från Guds sida gentemot dig!Ankihttp://www.blogger.com/profile/14266873331778817896noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3029120427195192969.post-83760100248881506912010-03-17T19:50:00.002+01:002010-03-17T19:55:47.097+01:00Trött och längtar till Helsingfors...Har verkligen inte haft någon skrivinspiration på länge, vilket förstås märks :-) Är trött och har bitvis haft det kämpigt med diverse saker. <br /><br />Det som försiggår i mitt huvud just nu är att min favoritpredikant Bill Johnson kommer till Helsingfors i april. Jag VILL verkligen åka tillsammans med maken, men har INTE råd. Varje dag tittar jag på Viking Lines webbsida och SAS för att se om något riktigt bra erbjudande dyker upp, men nej, inget som riktigt stämmer. För varje dag som går blir det dyrare. Anmälningsavgiften har stigit 400 kronor, flygpriserna flera hundra. Suck, undrar om jag ska ge upp? Fick ett erbjudande om gratis kryssning till Helsingfors, men då får man bara några timmar i Helsingfors. Har kalkylerat med att ta kryssningen dit och flyga hem, men det blir ändå rätt så dyrt och vi missar en hel dag av konferensen. Finns möjlighet att ta kryssning en dag tidigare, men då finns det bara gratis hytt under bildäck. Alldeles för läskigt för mig. Så Gud, Du vet min bön.Ankihttp://www.blogger.com/profile/14266873331778817896noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-3029120427195192969.post-55418772472985475272010-02-17T20:52:00.003+01:002010-02-17T20:58:49.455+01:00Något som inte hänt förut...För några veckor sedan på en fikarast på jobbet berättade två kvinnor om krämpor och smärtor som de hade. En av dem hade svåra smärtor efter olyckor. Medans jag lyssnade blev jag påmind av den helige Ande om möjligheten att be för dem. Plötsligt slapp det ur mig: Jag kan be för er. Båda utbrast att det ville de gärna, för bön trodde de på. En av dem menade att jag (underförstått bönerna) hjälpt henne genom en svår sjukdomsperiod. Jag sade att de kunde komma till mitt arbetsrum om de ville ha "direkt bön". En stund senare kom en av dem till arbetsrummet och ville ha förbön. Det har jag inte varit med om förut. Det var okej att lägga händerna på henne. Jag sade att jag tränar mig på att koppla ihop med Gud. Jag bad kort för henne. Hon sade att smärtan inte försvunnit, men att något hänt på insidan. Det kanske är det hon behöver först, sade hon. Kvinnan sade att det syntes på mig att något hände när jag bad. Jag blev förändrad.<br /><br />En fantastisk möjlighet på jobbet. Var så tacksam till Jesus över detta!Ankihttp://www.blogger.com/profile/14266873331778817896noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-3029120427195192969.post-1585802464358592542010-02-10T21:13:00.002+01:002010-02-10T21:24:05.388+01:00En kär gammal vän...Min gamla Toyota har börjat att ge upp. Tvåor på besiktningen som kostar alldeles för mycket att åtgärda på en bil som nästan gått 40 000 mil. Så det blev till att leta ny bil på fyra veckor innan körförbud inträffar. Tiden har gått åt till att leta en nyare Toyota, göra budget, ta reda på vilken årsmodell som vi har råd med och vilket utbud som finns? Ska vi handla privat, från bilhandlare, i sådana fall vilken bilhandlare? Utbudet i den prisklass vi tänkt oss har inte varit så stort. Dessutom lade värmen av i bilen... Inte kul att åka runt och leta bil i en iskall bil. Vi skaffade en 12 voltsfläkt som gör att vi i alla fall inte fryser ihjäl, men inte mer :-)<br /><br />Efter MYCKET om och men, har vi hittat vår bil, tyvärr så långt bort som i Örebro. Lyckades inte få ner priset en enda krona :-( Sedan var det banklån. Lätt som en plätt, tänkte jag. Icke, låneerbjudanden med höga räntor. En inte så trevlig person på min bank som gav konstig information... Tänkte byta bank, chansade och ringde min bank i en närliggande stad. "Om ni inte ger ett bättre erbjudande än vad jag fått av en annan bank, byter jag bank!" Det fungerade! Igår löste det sig. Så nu är det bara färden kvar, nästa fredag. Hoppas på mildväder. Vi får nog skaffa en till 12 voltsfläkt. <br /><br />Det har känts som en fight att komma igenom, att hitta en bra bil och få ett bra banklån. Tror att Gud varit med och hjälpt. Inga lättköpta segrar, men till slut verkar allt ha löst sig.Ankihttp://www.blogger.com/profile/14266873331778817896noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3029120427195192969.post-40440258053469646192010-01-26T20:01:00.003+01:002010-01-26T20:11:27.440+01:00En låång ledighet...Känns ovanligt att skriva inlägg. Har knappt hunnit sätta på datorn på kvällarna efter att jag kom hem från Östersund. Det har varit aktiviteter och resor som avlöst varandra, både på jobbet och på fritiden. Roligt, men jag börjar känna mig trött och sliten. Senaste dagarna har jag tänkt på bibelordet som säger:<br /><br /><em></em>Genom stillhet och förtröstan blir ni starka, men ni vill inte utan på hästar vill ni jaga fram!<em></em><br /><br />(fritt översatt, visst är det från Jesaja bok?)<br /><br />I alla fall var det underbart att vara "hemma" i Östersund. Upplevde en härlig tid med Gud, bror plus familj och vänner. Vi fick flera tillfällen att bara umgås med härliga vänner. Äta, prata och skratta ihop. Det är faktiskt inte vardagsmat annars. Dessutom upplevelsen av Guds närvaro och mysigt att få bo hos min bror och familjen i deras hus. Så'nt behöver man ibland, att bara få vara, göra roliga saker och träffa vänner. Hoppas att du också fått några dagar under alla helger där du fått mysa och ha det bra!Ankihttp://www.blogger.com/profile/14266873331778817896noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3029120427195192969.post-49761191503901556132010-01-05T11:38:00.003+01:002010-01-05T11:51:10.200+01:00Fortsatt bloggledigt, är på resa...Det har varit en del resande under julhelgen, då vi var i Borås. Nu är det dags för nästa resa till Östersund, där vi ska fira sen jul med min bror plus familj. En härlig dag med sol, mycket snö och - 23 grader. Förhoppningsvis snöar det inte på vägen upp. En god vän mejlade mig nyss och ville bjuda mig och maken på restaurang i veckan däruppe. Vilken välsignelse! Det är inte ofta som vi har råd att gå på restaurang, så det känns lyxigt och underbart att få umgås med goda vänner över en bit mat. Det är inte varje dag.<br /><br />Sitter och ber, skriver detta inlägg samtidigt som jag med ett öra lyssnar på en kille från Australien på God TV som pratar om Guds hjärta för socialt arbete. Det är inte bara det vi klassar som "andligt" som räknas. Förresten vad är andligt egentligen utifrån Guds perspektiv? Tänker på William Booth, grundaren av Frälsningsarmén, som brann för de utslagna och fattiga på ett annorlunda sätt. Jag rekommenderar att läsa Frälsningsarméns historia. Tårarna rann på mig när jag läste "Guds general". Armén under Booths ledning använde mycket okonventionella metoder för att vinna människor för Kristus. Om inspirationen faller kanske jag skriver mer om det framöver. Jag har läst ett antal böcker som radar upp gudsmän och -kvinnor genom historien. Det är berättelser om Andens kraft, omvändelser, under och tecken, men sällan, nästan aldrig, nämns William Booth, trots att det han och hans armé utförde i Jesu namn skakade England och gjorde att lagstiftningen ändrades gällande unga flickor som utnyttjades som prostituerade mm. Är det för att kristet socialt arbete inte räknas som lika andligt som när det blir starka manifestationer av Andens kraft? Jag är övertygad om att andlighet ur Bibelns perspektiv är ett vidare begrepp som inbegriper omsorg om slagna, sårade och fattiga människor. En omsorg i den helige Andes kraft.<br /><br />Det blir troligen bloggledigt tills jag är tillbaka från resan. Ha det gott, vänner, och jag önskar en god fortsättning på år 2010.Ankihttp://www.blogger.com/profile/14266873331778817896noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-3029120427195192969.post-50009058705900409162009-12-24T20:27:00.002+01:002009-12-24T20:41:41.296+01:00Det blev visst ett inlägg ändå...På julaftonskvällen hamnade jag framför en lånad dator, därför blev det ett inlägg under min bloggledighet. Läste nyss ett inlägg från en väninna som sitter ensam på julaftonskvällen. Själv befinner jag mig närmare 60 mil från henne... Jag vet att hon frågat församlingsmedlemmar om hon kunde få fira jul med dem, men inte fått napp. Det kan absolut vara så för en del att man inte har möjlighet att ta med en extra person på julafton, men i en relativt stor församling bör det finnas några som har utrymme för en ensam person. Jag blir ledsen för hennes skull. <br /><br />För de av oss som mist nära och kära kan julen - glädjens högtid, bli en påminnelse om dem vi saknar, vilket kan väcka sorg och smärta. Julen har mest blivit en familjehögtid på gott och ont. På gott om vi inte stänger våra hjärtan för de som saknar familj och/eller har få anhöriga. På ont om de som har möjlighet att ge rum för någon fler än de "sina" stänger dörren. <br /><br />Till nästa jul: Låt oss ta hand om varandra. Jag tycker att det är en självklarhet för kristna församlingar att förvissa sig om att församlingsmedlemmar inte sitter ensamma på jul, om de inte önskar det. Låt oss hjälpas åt till nästa jul med detta. Även om inte alla av oss har möjlighet att öppna sitt hem för någon ensam, så kan vi alla öppna våra hjärtan, påtala behoven och kanske vara med och organisera så att de ensamma som finns i vår närhet får uppleva julefrid och gemenskap. Vi kan alla hamna i den situationen att vi blir ensamma...Ankihttp://www.blogger.com/profile/14266873331778817896noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3029120427195192969.post-214415086353051202009-12-20T22:46:00.006+01:002009-12-20T22:52:03.902+01:00En julhälsning!<a href="http://1.bp.blogspot.com/_z39Ad5z6Z0I/Sy6cIFSIceI/AAAAAAAAACo/VeZtanAnZm4/s1600-h/isaiah9_6xmas.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 300px;" src="http://1.bp.blogspot.com/_z39Ad5z6Z0I/Sy6cIFSIceI/AAAAAAAAACo/VeZtanAnZm4/s400/isaiah9_6xmas.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5417439064444400098" /></a><br /><br /><strong>God Jul och Gott Nytt År!</strong>Ankihttp://www.blogger.com/profile/14266873331778817896noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3029120427195192969.post-69067709033732686842009-12-20T22:30:00.005+01:002009-12-20T22:45:05.899+01:00En tomtefri jul :-)Jag lovar att detta inte ska bli ett moraliserande inlägg som förfasar sig över alla kristna som firar jul med tomten, men kan ändå inte låta bli att skriva ett antitomteinlägg ;-) Min avsikt är inte att lasta fördömelse på någon som gillar tomtar. Nädå, gör som ni vill, men hemma hos oss är det tomtefritt! För ganska många år sedan bestämde jag mig för att försöka ha mer fokus på Jesus under julen. Därför bestämde jag mig för att inte ha några tomtar, vilket faktiskt kändes bra. Pynta kan man ju göra ändå. Jag tycker att tomten skymmer Jesus. Tomtens ockulta bakgrundshistoria, i alla fall i de nordiska länderna, gör det inte bättre. Som "Santa Claus" har han i och för sig en mer "kristen" prägel får jag väl säga till tomtens försvar. I alla fall är han inte välkommen i mitt hem. För några år sedan såg jag en rolig julhälsning med en stänk av allvar: Det var en bild på en tomte som hade ett kryss över sig. Under stod det "It's not my birthday", dvs. "Det är inte min födelsedag."<br /><br />Jag tar bloggledigt, åtminstone över jul, eftersom vi reser bort utan min dator. Därför vill jag önska dig en välsignad (tomtefri?) jul tillsammans med Jesus.<br /><br />Ett hett "innetips" för dig som väljer tomtefritt, men tycker det blir tomt vid julklappsutdelningen: Låt någon klä på sig en ängladräkt istället och dela ut julklappar. Rätt biblisk tanke (och pedagogiskt), enligt mig, med änglar som delar ut goda gåvor som budbärare åt den Högste.Ankihttp://www.blogger.com/profile/14266873331778817896noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3029120427195192969.post-68976191457176869032009-12-13T20:08:00.007+01:002009-12-20T22:29:59.272+01:00Julen närmar sig, hur ser den ut för dig?Inte så originellt att blogga om julen för tillfället ;-) Det finns mycket att skriva om, både positivt och sådant som upprör. Tänkte egentligen skriva ett inlägg och propagera för en "tomtefri jul", men det blir inte så idag, är inte riktigt på det humöret...<br /><br />Jag tänkte skriva om julen utifrån att jag precis har varit på en julfest och åkte därifrån med bitterljuva känslor. Varför återkommer jag till. Ska erkänna att jag gruvat mig inför den här julen, men den verkar bli bra ändå. Förra året var första julafton utan svärmor som dog i början av förra året. Jag och maken plus en väninna satt i vår lägenhet. Vi har aldrig firat jul "ensamma" på det sättet förut. Jag hade hög feber och luftrörskatarr och kände mig inte särskilt pigg och inte var julafton speciellt rolig heller, även om det kändes bra att ha en vän hos oss som annars kanske skulle ha suttit ensam. I år ska vi fira jul fyra gånger, fast inte alla gångerna på julafton. Julafton firar vi med makens äldste son som nyss flyttat till sin första lägenhet. Det var oväntat att det skulle bli så, men roligt och spännande! Tack Jesus för att vi slipper sitta i lägenheten i år igen!<br /><br />Det är så mycket förväntningar förknippade med julfirandet. För oss kristna är det verkligen en glädjehögtid, att få fira att vår Frälsare föddes till jorden, men handen på hjärtat hur mycket i centrum är Han i vårt julfirande? Samtidigt är det en stor familjehögtid, där släkt och familj är i fokus och det är väl det som är i fokus för de flesta, kristna som icke-kristna. Min bitterljuva känsla efter julfesten berodde på det sistnämnda. Att träffa människor som berättar om sina "fantastiska julfiranden" med "alla" släktingar, barn och barnbarn i sina fina, nyrenoverade och pyntade hus, när jag själv inte har så många anhöriga i livet (och inget hus heller) är smärtsamt. Vi är inte helt ensamma, utan har några anhöriga som vi firar jul med under julledigheten, så det är inte så illa ändå, men det är smärtsamt att bli påmind om dem/det som saknas...<br /><br />Kanske finns det fler som känner igen sig i den bitterljuva känslan inför julen, särskilt julafton?Ankihttp://www.blogger.com/profile/14266873331778817896noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3029120427195192969.post-91569078422975941902009-12-05T22:18:00.007+01:002009-12-05T22:36:58.532+01:00Jag hinner inte med...Idag (!) blev jag i princip klar med julpyntandet förutom den stora plastgranen. Jag förstår att en del höjer ögonbrynen. Jag vet, borde ha varit klar innan första advent! När jag hörde arbetskamraters vånda inför hur de skulle lyckas hinna med allt INNAN första advent, inser jag att jag genom att vara en vecka försenad troligen räknas som avvikande :-). Som tur är fick jag i alla fall upp adventsljusstakarna innan, fast inte den med fyra ljus för jag hade inte köpt några ljus och en julstjärna fungerar inte, så den hänger mörk i fönstret.<br /><br />Apropå granen, när jag var liten klädde vi den alltid kvällen innan julafton, en mysig tradition som jag egentligen vill hålla på men... Vi åker bort dagen innan jul, kanske klär jag den tidigare. <br /><br />Tänk att adventsfirandet är så viktigt för oss svenskar, kristna som icke-kristna. Adventsljusstakar är obligatoriska hemma och på jobbet. På jobbet SKA adventsljusstakar finnas i VARJE fönster. Egentligen härligt att hela Sverige är i väntans tider för att fira Jesu födelse, men hur många tänker på vad traditionen handlar om? Tänk om samma engagemang skulle läggas på att ge advents- och jultraditionen innehåll och mening!Ankihttp://www.blogger.com/profile/14266873331778817896noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3029120427195192969.post-62662307824935732452009-11-29T21:12:00.003+01:002009-11-29T21:26:04.596+01:00Spännande med nya initiativFör drygt en vecka sedan var jag och maken i Gävle. Nyfikna på ett församlingsbygge. En afrikansk man, boende i Sverige, håller på att starta en internationell församling. En vän till oss hade kopplat ihop med honom. Det var inte många församlade, kanske fyra - fem stycken. Vi var de enda svenskarna förutom vår vän. Den afrikanske mannen, vi kan kalla honom pastorn, predikade på knagglig fransk-engelska. Litet svårt att förstå vad han sade. Lovsången var kanske inte den tonsäkraste från alla håll. Dessutom var jag såå sömning. Ändå, mitt i allt fanns Guds närvaro. Pastorn ville be för mig och min man. Han fick uppmuntrande ord till oss från Herren. Behöver mycket sån't nu :-) Allt ska prövas förvisso. Det jag märkte, trots min trötthet och min svårighet att förstå den knaggliga fransk-engelskan, var att något positivt hände på insidan som hållit i sig sedan dess. Jag känner mig gladare och starkare på insidan plus att jag känt Guds närvaro under de stunder jag haft i bön sedan dess. <br /><br />En dag innan vi åkte till Gävle var jag på en helt annan typ av möte. Fler människor. Stor förväntan på den tillreste predikanten som kom från ett annat land. Flera berättade efteråt att de blivit välsignade. Jag då? Nä, upplevde inget särskilt, tyckte det blev för mycket fokus på skratt. Inget fel i att börja skratta under Andens närvaro, men om det bara är det som räknas... Njaa. Tvivlar inte på att människor upplevde vidrörande från Gud. Märker i alla fall att ett möte med Gud kan komma där man minst anar det.Ankihttp://www.blogger.com/profile/14266873331778817896noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3029120427195192969.post-83418871531088524172009-11-22T22:13:00.006+01:002009-11-22T22:26:23.802+01:00Förändring på fem minuterJag har haft en tuff period ett bra tag. Tyckt att Gud och bönesvaren känts långt borta... men tänk vad snabbt det kan svänga! En dag när jag satt och försökte be, kom jag ihåg något jag som barn uttalat över min framtid som inte var bra. Jag bad om förlåtelse för det jag sagt och bröt kraften i orden över mig i Jesu namn. Plötsligt kände jag Guds närvaro på ett sätt som jag inte gjort på länge. Jag hade börjat skriva i en bönebok böner av typen: "Gud, var är du? Hör du inte mina böner?..." Nu började jag skriva ord av hopp och tro. <br /><br />Tänk att saker och ting kan förändras på fem minuter! Ett tips: Jag har upptäckt att det ger mycket att skriva ner tankar, böner och tilltal från Gud under bönestunderna.Ankihttp://www.blogger.com/profile/14266873331778817896noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3029120427195192969.post-10145310225891251492009-11-17T21:52:00.003+01:002009-11-17T22:02:28.439+01:00En gratis bokBöcker har alltid varit en viktig del av mitt liv. De ger tröst, stunder av verklighetsflykt, insikt och aha-upplevelser, idéer skapas och man får följa spännande levnadsöden. Så vad skulle livet vara utan böcker? Speciellt i höstmörkret behövs de...<br /><br />Ett par vänner till mig har ett bokförlag, Vingården, där de säljer böcker och CD. Många böcker har de skrivit själva, men de har även böcker av andra författare. Nu har de ett erbjudande som räcker månaden ut. Om du beställer via deras webshop får du en bok gratis, endast porto (11 kronor) tillkommer. De har en hel del bra själavårdslitteratur. Själv har jag beställt <em>Övervinn fruktan - fiendens strategi demaskerad </em> av Denise Frangipane.<br /><br />Klicka på rubriken för att komma dit!Ankihttp://www.blogger.com/profile/14266873331778817896noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3029120427195192969.post-24035335674756111702009-11-12T22:35:00.006+01:002009-11-12T22:43:52.966+01:00Rationalismen - vår tids religionEn fundamentalistisk religion har slagit sitt järngrepp om västerlandet. Är det islam kanske? Nejdå, rationalismen. Dess trossatser är obevekliga och läran fördömande mot oliktänkande. Dess anhängare förfasar sig över exempelvis den kristna tron och målar upp den som farlig och samhällsförstörande, samtidigt som de med en religiös iver och fundamentalistisk intolerans försvarar sina trosuppfattningar. <br /><br />Varför dessa djupheter på kvällskvisten? För ett tag sedan läste jag en artikel skriven av Fredrik Lindström (en favorit) i Aftonbladet om just detta. Han slog huvudet på spiken med sin tankeväckande artikel. Klicka på rubriken om du är intresserad av att läsa hans funderingar kring detta. Inte alls dumt, enligt min mening.Ankihttp://www.blogger.com/profile/14266873331778817896noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3029120427195192969.post-30637190968391745722009-11-08T21:58:00.006+01:002009-11-08T22:27:56.994+01:00En vecka har gåttHur sammanfattar man en vecka som gått så fort? I början av veckan fick jag en hårfärgning av ljusa slingor gratis genom att ställa upp på en färgkurs. Min frisörska lyckades luska fram numret till min tjänstemobil (har hemligt nummer hem) och ringde och erbjöd mig att vara med. Kändes faktiskt som en uppmuntran från Herren, behövde en liten överraskning. Något som livar upp den grå vardagen.<br /><br />Idag var jag inbjuden till hårfrisörskan igen för att prova en "mirakelbehandling" för huden. Elektrisk ström plus produkter ska göra underverk på rynkor, acne mm. Nyfiken och MYCKET SKEPTISK gick jag med på att prova behandlingen. Den gjordes på halva ansiktet och det blev faktiskt en tydlig skillnad. (Kul med halva ansiktet uppfräschat och inte den andra halvan... :-)) Nåja, skepticismen har inte släppt. Jag googlar för fullt på företaget som säljer produkterna och tänker invänta och se om resultatet håller i sig. Helst skulle jag vilja veta hur den elektriska apparaten fungerar. Galvaniska strömmar som går djupt ner i huden påstås det, hmm. Visst syntes resultat, men hurdå? Borde haft med mig ett mätinstrument, hihi.<br /><br />Ibland önskar jag att jag kunde vara lika entusiastik som de som sålde de här produkterna/behandlingarna eller människor överhuvudtaget som älskar att sälja särskilda produkter. De vågar släppa taget och ge sig in i något nytt, utan så mycket analyserande kanske. Kvinnorna på salongen berättade entusiastiskt om hur de blivit överbevisade om behandlingens förträfflighet och att de kastat sig in och börjat sälja produkterna. De verkar tycka att det är jättekul och berättade om fantastiska resultat, nöjda kunder, kurser, bonusar och resor. De TROR verkligen på produkterna till 100 procent. Jag blir nog aldrig sådan, vilket kan vara både en fördel och en nackdel. Nackdelen kan vara att jag brottas med en grundläggande skepticism som kan göra det svårt att till exempel ta emot det goda Gud vill ge MIG och ha TRO för hans under i mitt liv. Ibland måste man våga för att vinna. Fördelen är väl att jag inte är så lättlurad förstås...<br /><br />Inlägget blev väl egentligen inte en sammanfattning av veckan, utan ett axplock av ett par händelser.Ankihttp://www.blogger.com/profile/14266873331778817896noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3029120427195192969.post-12559937385987738592009-11-04T21:16:00.005+01:002009-11-04T21:20:45.131+01:00Att börja bloggaSåg att en gammal kompis till mig börjat blogga. Det var länge sedan jag träffade honom. Kul att hitta gamla vänner på nätet. <br /><br />Jag vill introducera hans blogg "Tankar bakom ratten". För att komma dit, klicka på rubriken. <br /><br />Ska bli intressant Stefan att läsa dina tankar bakom ratten!Ankihttp://www.blogger.com/profile/14266873331778817896noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3029120427195192969.post-43339719741580087972009-11-03T21:44:00.003+01:002009-11-03T21:55:02.700+01:00En nästan nära döden-upplevelse...Glad i hågen (nåja, kanske litet överdrivet) tänkte jag igår råda bot på min rethosta som kommit efter att rösten börjat återvända. Har nästan varit utan röst några dagar. Jag köpte Noskapin på Apoteket, ett receptfritt hostdämpande medel. Tog en tablett sent på eftermiddagen, sedan en till senare på kvällen. Plötsligt får jag fruktansvärda smärtor i mellangärdet, bröstet och ryggen. Vet inte riktigt vad jag ska göra. Går och lägger mig, känns som en kramp runtom. Riktigt otäckt och gjorde ordentligt ont! Blev rädd och började fundera om det var en hjärtinfarkt eller något annat hemskt. "Gud, hjälp mig! Klarar nog inte det här!" Började fundera på att be maken ringa ambulans. Låg och oroade mig för att det är långt till närmaste akutsjukhus. "Hur ska det gå i ambulansen?", låg jag och tänkte. "Inga narkossköterskor finns med längre, ifall jag nu skulle behöva det." Man hinner tänka en hel del i sådana här situationer och ropa till Gud. Plötsligt kom det en tanke: "Gå och läs bipacksedeln till Noskapin." Sagt och gjort, det gjorde jag. Där stod det bland andra mer eller mindre otrevliga biverkningar: <br /><br /><em>Hos vissa personer kan noskapin ge upphov till intensiva buk/bröstsmärtor ½-4 timmar efter intag. Smärtorna går över av sig själv efter 1-3 timmar</em><br /><br />Smärtorna klingade av så småningom, kändes skönt att få reda på vad det var.<br /><br />Så ett varningens ord för Noskapin. Receptfri medicin är tydligen inte alltid så harmlös...Ankihttp://www.blogger.com/profile/14266873331778817896noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3029120427195192969.post-64083052090632850432009-10-30T20:06:00.001+01:002009-10-30T20:06:49.768+01:00Profetiskt tilltalJag är verkligen en supermotståndare till gudstjänster KLOCKAN ELVA i kyrkorna, alltså inte motståndare till gudstjänster/möten utan till mötestiden. Skulle vilja starta ett upprop mot detta! Nåväl, tills det brutit igenom får jag försöka gilla läget. I söndags fick vi ju en extra timme gratis så då blev det elvamöte. Ett härligt lovsångsmöte även om jag hade svårt att samla tankarna och koncentrera mig på Herren. Upplevde ändå Herrens närvaro. <br /><br />Efter mötet, vid fikabordet, kom en väninna fram till mig och sade att hon hade sett en sak över min man och mig. Hon hade brottats med sig själv om hon skulle våga säga det, men bestämde sig för att göra det. Hon såg en sol över oss och att Guds härlighet var över oss. Väninnan sade att hon upplevde att Herren sade att vi snart skulle komma in i rätt element. Jag hade nyckeln. Hon såg sedan tro och hopp och sade att det snart skulle komma.<br /><br />Det var verkligen uppmuntrande! Både jag och maken har en längre tid känt att det måste bli en stor förändring i våra liv.Ankihttp://www.blogger.com/profile/14266873331778817896noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-3029120427195192969.post-51090253630346534972009-10-25T18:47:00.004+01:002009-10-25T19:07:25.876+01:00En kopp kaffe på krogenFörra helgen åkte jag på ett lovsångsmöte ganska långt ifrån där jag bor tillsammans med en väninna. Mötet var bra, men det fanns inget kaffe efteråt :-) Vi bestämde oss för att dricka kaffe på krogen mittemot kyrkan, kanske skulle vi få tillfälle att berätta om vår tro. Min väninna berättade att han som äger krogen är uppvuxen i en kristen familj. Hon visste inte om han bekänner sig som kristen, men hon var ganska säker på att han har tron i hjärtat. <br /><br />Det var inte så mycket folk på krogen, då det var ganska tidigt på kvällen. Vi blev tillfrågade om vi ville vara med på en frågesport om musik. Nja, vi tänkte att det skulle nog bli svårt så vi tackade nej. Vi bestämde oss för att sätta oss bredvid två män som deltog i frågesporten. Tvärtemot vad vi trodde lyckades vi pricka in några svar på frågorna. <br /><br />Efter frågesporten gick en av männen iväg och kom tillbaka med två extra drinkar till oss. Jag sade att "tyvärr, dricker vi inte sprit". Jag föreslog att han kanske kunde bjuda några andra av kvinnorna som var där istället. Vi berättade att vi nyss varit på möte i Pingstkyrkan. Mannen som köpte drinkarna frågade om man föds som kristen. Det blev inledningen till ett samtal om tro. Det visade sig att mannen hade haft några kristna i sin bekantskapskrets. Han verkade uppriktigt intresserad. Den andre mannen var litet stökigare, men började fråga vad vi pratade om. Jag berättade att vi pratade om vår kristna tro. Då blev han allvarlig och sade att han aldrig skulle kunna tänka sig att håna någon för sin tro. Under sitt yrkesliv hade han sett så mycket där någon kraft större än oss människor verkat på ett övernaturligt sätt. Jag erbjöd mig att be för honom. Han hade ett trasigt knä och tyckte det var helt okej att jag bad för honom direkt, så jag lade handen på hans knä och bad honom kolla om något hade hänt. Mannen blev inte helad direkt i alla fall, men han sade "det kan komma sedan".<br /><br />Min väninna pratade med krogägaren innan vi gick och berättade vad som hänt. Han välkomnade oss tillbaka och sade till oss att gärna ta mer fler kristna. Han sade att det är positivt om vi kristna inte gömmer oss i kyrkan, utan vågar oss ut och berätta om vår tro på krogen.<br /><br />Tänkvärda ord från en krogägare och en intressant kväll. Vi bestämde oss för att göra om det igen någorlunda regelbundet.Ankihttp://www.blogger.com/profile/14266873331778817896noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3029120427195192969.post-14121137815543153872009-10-20T21:46:00.004+02:002009-10-20T21:50:38.917+02:00Kristen gemenskap igenFör några dagar sedan hittade jag en nystartad församlings hemsida. Det första som stod på sidan med stora bokstäver var "Gemenskap". De hade möten på söndag eftermiddagar (underbart för oss morgontrötta!). Klockan fem efter söndagsmötena är det annonserat "After Church med mingelfika". Varje torsdag "After Work" med soppa, fralla, dryck, kaffe och kaka. Pingisbord och Playstation för barnen. Tisdagar "Evening Praise", en mötesplats för att på ett avslappnat sätt få ta emot förbön och nattvard och prisa Gud. <br /><br />Jag måste erkänna att jag blev imponerad av församlingens verksamhetsbeskrivning. Varför då? Jo, för att de på något sätt fångat upp ett behov hos oss människor, kristna som icke-kristna, nämligen behovet av mötesplatser. Möjligheten att träffas någonstans i vardagen och umgås, utbyta erfarenheter, lära känna och slipas mot varandra. Få tillfälle att knyta nya vänskapskontakter och där en plattform för Gudsmöten skapas. Gudsmöten kommer inte bara genom predikan eller genom att gå fram för förbön, enligt min mening, utan genom att vi delar livet - Guds liv i våra liv med varandra. Jag har tyvärr inte besökt den här församlingen, eftersom den ligger långt ifrån där jag bor, men visst är det är kul med nytänkande församlingar!<br /><br />Vad är kristen gemenskap för dig? Vad är en "bra" församling för dig?Ankihttp://www.blogger.com/profile/14266873331778817896noreply@blogger.com2