En låång ledighet...

Känns ovanligt att skriva inlägg. Har knappt hunnit sätta på datorn på kvällarna efter att jag kom hem från Östersund. Det har varit aktiviteter och resor som avlöst varandra, både på jobbet och på fritiden. Roligt, men jag börjar känna mig trött och sliten. Senaste dagarna har jag tänkt på bibelordet som säger:

Genom stillhet och förtröstan blir ni starka, men ni vill inte utan på hästar vill ni jaga fram!

(fritt översatt, visst är det från Jesaja bok?)

I alla fall var det underbart att vara "hemma" i Östersund. Upplevde en härlig tid med Gud, bror plus familj och vänner. Vi fick flera tillfällen att bara umgås med härliga vänner. Äta, prata och skratta ihop. Det är faktiskt inte vardagsmat annars. Dessutom upplevelsen av Guds närvaro och mysigt att få bo hos min bror och familjen i deras hus. Så'nt behöver man ibland, att bara få vara, göra roliga saker och träffa vänner. Hoppas att du också fått några dagar under alla helger där du fått mysa och ha det bra!

Fortsatt bloggledigt, är på resa...

Det har varit en del resande under julhelgen, då vi var i Borås. Nu är det dags för nästa resa till Östersund, där vi ska fira sen jul med min bror plus familj. En härlig dag med sol, mycket snö och - 23 grader. Förhoppningsvis snöar det inte på vägen upp. En god vän mejlade mig nyss och ville bjuda mig och maken på restaurang i veckan däruppe. Vilken välsignelse! Det är inte ofta som vi har råd att gå på restaurang, så det känns lyxigt och underbart att få umgås med goda vänner över en bit mat. Det är inte varje dag.

Sitter och ber, skriver detta inlägg samtidigt som jag med ett öra lyssnar på en kille från Australien på God TV som pratar om Guds hjärta för socialt arbete. Det är inte bara det vi klassar som "andligt" som räknas. Förresten vad är andligt egentligen utifrån Guds perspektiv? Tänker på William Booth, grundaren av Frälsningsarmén, som brann för de utslagna och fattiga på ett annorlunda sätt. Jag rekommenderar att läsa Frälsningsarméns historia. Tårarna rann på mig när jag läste "Guds general". Armén under Booths ledning använde mycket okonventionella metoder för att vinna människor för Kristus. Om inspirationen faller kanske jag skriver mer om det framöver. Jag har läst ett antal böcker som radar upp gudsmän och -kvinnor genom historien. Det är berättelser om Andens kraft, omvändelser, under och tecken, men sällan, nästan aldrig, nämns William Booth, trots att det han och hans armé utförde i Jesu namn skakade England och gjorde att lagstiftningen ändrades gällande unga flickor som utnyttjades som prostituerade mm. Är det för att kristet socialt arbete inte räknas som lika andligt som när det blir starka manifestationer av Andens kraft? Jag är övertygad om att andlighet ur Bibelns perspektiv är ett vidare begrepp som inbegriper omsorg om slagna, sårade och fattiga människor. En omsorg i den helige Andes kraft.

Det blir troligen bloggledigt tills jag är tillbaka från resan. Ha det gott, vänner, och jag önskar en god fortsättning på år 2010.