Spännande med nya initiativ

För drygt en vecka sedan var jag och maken i Gävle. Nyfikna på ett församlingsbygge. En afrikansk man, boende i Sverige, håller på att starta en internationell församling. En vän till oss hade kopplat ihop med honom. Det var inte många församlade, kanske fyra - fem stycken. Vi var de enda svenskarna förutom vår vän. Den afrikanske mannen, vi kan kalla honom pastorn, predikade på knagglig fransk-engelska. Litet svårt att förstå vad han sade. Lovsången var kanske inte den tonsäkraste från alla håll. Dessutom var jag såå sömning. Ändå, mitt i allt fanns Guds närvaro. Pastorn ville be för mig och min man. Han fick uppmuntrande ord till oss från Herren. Behöver mycket sån't nu :-) Allt ska prövas förvisso. Det jag märkte, trots min trötthet och min svårighet att förstå den knaggliga fransk-engelskan, var att något positivt hände på insidan som hållit i sig sedan dess. Jag känner mig gladare och starkare på insidan plus att jag känt Guds närvaro under de stunder jag haft i bön sedan dess.

En dag innan vi åkte till Gävle var jag på en helt annan typ av möte. Fler människor. Stor förväntan på den tillreste predikanten som kom från ett annat land. Flera berättade efteråt att de blivit välsignade. Jag då? Nä, upplevde inget särskilt, tyckte det blev för mycket fokus på skratt. Inget fel i att börja skratta under Andens närvaro, men om det bara är det som räknas... Njaa. Tvivlar inte på att människor upplevde vidrörande från Gud. Märker i alla fall att ett möte med Gud kan komma där man minst anar det.

Förändring på fem minuter

Jag har haft en tuff period ett bra tag. Tyckt att Gud och bönesvaren känts långt borta... men tänk vad snabbt det kan svänga! En dag när jag satt och försökte be, kom jag ihåg något jag som barn uttalat över min framtid som inte var bra. Jag bad om förlåtelse för det jag sagt och bröt kraften i orden över mig i Jesu namn. Plötsligt kände jag Guds närvaro på ett sätt som jag inte gjort på länge. Jag hade börjat skriva i en bönebok böner av typen: "Gud, var är du? Hör du inte mina böner?..." Nu började jag skriva ord av hopp och tro.

Tänk att saker och ting kan förändras på fem minuter! Ett tips: Jag har upptäckt att det ger mycket att skriva ner tankar, böner och tilltal från Gud under bönestunderna.

En gratis bok

Böcker har alltid varit en viktig del av mitt liv. De ger tröst, stunder av verklighetsflykt, insikt och aha-upplevelser, idéer skapas och man får följa spännande levnadsöden. Så vad skulle livet vara utan böcker? Speciellt i höstmörkret behövs de...

Ett par vänner till mig har ett bokförlag, Vingården, där de säljer böcker och CD. Många böcker har de skrivit själva, men de har även böcker av andra författare. Nu har de ett erbjudande som räcker månaden ut. Om du beställer via deras webshop får du en bok gratis, endast porto (11 kronor) tillkommer. De har en hel del bra själavårdslitteratur. Själv har jag beställt Övervinn fruktan - fiendens strategi demaskerad av Denise Frangipane.

Klicka på rubriken för att komma dit!

Rationalismen - vår tids religion

En fundamentalistisk religion har slagit sitt järngrepp om västerlandet. Är det islam kanske? Nejdå, rationalismen. Dess trossatser är obevekliga och läran fördömande mot oliktänkande. Dess anhängare förfasar sig över exempelvis den kristna tron och målar upp den som farlig och samhällsförstörande, samtidigt som de med en religiös iver och fundamentalistisk intolerans försvarar sina trosuppfattningar.

Varför dessa djupheter på kvällskvisten? För ett tag sedan läste jag en artikel skriven av Fredrik Lindström (en favorit) i Aftonbladet om just detta. Han slog huvudet på spiken med sin tankeväckande artikel. Klicka på rubriken om du är intresserad av att läsa hans funderingar kring detta. Inte alls dumt, enligt min mening.

En vecka har gått

Hur sammanfattar man en vecka som gått så fort? I början av veckan fick jag en hårfärgning av ljusa slingor gratis genom att ställa upp på en färgkurs. Min frisörska lyckades luska fram numret till min tjänstemobil (har hemligt nummer hem) och ringde och erbjöd mig att vara med. Kändes faktiskt som en uppmuntran från Herren, behövde en liten överraskning. Något som livar upp den grå vardagen.

Idag var jag inbjuden till hårfrisörskan igen för att prova en "mirakelbehandling" för huden. Elektrisk ström plus produkter ska göra underverk på rynkor, acne mm. Nyfiken och MYCKET SKEPTISK gick jag med på att prova behandlingen. Den gjordes på halva ansiktet och det blev faktiskt en tydlig skillnad. (Kul med halva ansiktet uppfräschat och inte den andra halvan... :-)) Nåja, skepticismen har inte släppt. Jag googlar för fullt på företaget som säljer produkterna och tänker invänta och se om resultatet håller i sig. Helst skulle jag vilja veta hur den elektriska apparaten fungerar. Galvaniska strömmar som går djupt ner i huden påstås det, hmm. Visst syntes resultat, men hurdå? Borde haft med mig ett mätinstrument, hihi.

Ibland önskar jag att jag kunde vara lika entusiastik som de som sålde de här produkterna/behandlingarna eller människor överhuvudtaget som älskar att sälja särskilda produkter. De vågar släppa taget och ge sig in i något nytt, utan så mycket analyserande kanske. Kvinnorna på salongen berättade entusiastiskt om hur de blivit överbevisade om behandlingens förträfflighet och att de kastat sig in och börjat sälja produkterna. De verkar tycka att det är jättekul och berättade om fantastiska resultat, nöjda kunder, kurser, bonusar och resor. De TROR verkligen på produkterna till 100 procent. Jag blir nog aldrig sådan, vilket kan vara både en fördel och en nackdel. Nackdelen kan vara att jag brottas med en grundläggande skepticism som kan göra det svårt att till exempel ta emot det goda Gud vill ge MIG och ha TRO för hans under i mitt liv. Ibland måste man våga för att vinna. Fördelen är väl att jag inte är så lättlurad förstås...

Inlägget blev väl egentligen inte en sammanfattning av veckan, utan ett axplock av ett par händelser.

Att börja blogga

Såg att en gammal kompis till mig börjat blogga. Det var länge sedan jag träffade honom. Kul att hitta gamla vänner på nätet.

Jag vill introducera hans blogg "Tankar bakom ratten". För att komma dit, klicka på rubriken.

Ska bli intressant Stefan att läsa dina tankar bakom ratten!

En nästan nära döden-upplevelse...

Glad i hågen (nåja, kanske litet överdrivet) tänkte jag igår råda bot på min rethosta som kommit efter att rösten börjat återvända. Har nästan varit utan röst några dagar. Jag köpte Noskapin på Apoteket, ett receptfritt hostdämpande medel. Tog en tablett sent på eftermiddagen, sedan en till senare på kvällen. Plötsligt får jag fruktansvärda smärtor i mellangärdet, bröstet och ryggen. Vet inte riktigt vad jag ska göra. Går och lägger mig, känns som en kramp runtom. Riktigt otäckt och gjorde ordentligt ont! Blev rädd och började fundera om det var en hjärtinfarkt eller något annat hemskt. "Gud, hjälp mig! Klarar nog inte det här!" Började fundera på att be maken ringa ambulans. Låg och oroade mig för att det är långt till närmaste akutsjukhus. "Hur ska det gå i ambulansen?", låg jag och tänkte. "Inga narkossköterskor finns med längre, ifall jag nu skulle behöva det." Man hinner tänka en hel del i sådana här situationer och ropa till Gud. Plötsligt kom det en tanke: "Gå och läs bipacksedeln till Noskapin." Sagt och gjort, det gjorde jag. Där stod det bland andra mer eller mindre otrevliga biverkningar:

Hos vissa personer kan noskapin ge upphov till intensiva buk/bröstsmärtor ½-4 timmar efter intag. Smärtorna går över av sig själv efter 1-3 timmar

Smärtorna klingade av så småningom, kändes skönt att få reda på vad det var.

Så ett varningens ord för Noskapin. Receptfri medicin är tydligen inte alltid så harmlös...