När jag var i Borås förra veckan så min vana trogen utforskade jag bokhyllan i lägenheten som vi fick låna. Ögonen fastnade på en bok "Kvinnor som tänker för mycket - om destruktiva tankemönster och hur du tar dig ur dem" av Susan Nolen-Heoksema. Började bläddra i den. Berättelser om kvinnor som grubblar och vrider och vänder på saker och ting som händer och har hänt. Författaren kallar fenomenet för hypertänkande. Det innebär inte att ha tvångstankar och är inte samma sak som att oroa sig. Den som oroar sig, oroar sig för att något tråkigt ska hända. Den som "hypertänker" är säker på att något dåligt redan har hänt, tänker intensivt på det och det mesta börjar kännas jobbigt. Författaren menar att man måste bryta tankegångarna och sätta stopp så att de inte drar iväg för långt. Intressant.
Bibeln säger i 2 Korintierbrevet 10:3-15:
Jag lever i världen men strider inte med världsliga vapen. Ty de vapen jag brukar i min kamp hör inte denna världen till utan får kraft av Gud att bryta ner starka fästen. Jag bryter ner tankebyggnader och allt som trotsigt reser sig mot kunskapen om Gud, jag gör varje tanke till en lydig fånge hos Kristus.
Tänkvärt, har nog en del hypertänkande/tankebyggnader att jobba med...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar