Den senaste tiden har jag funderat mycket på gemenskap, särskilt på vad som är kristen gemenskap. Gemenskap i Bibeln skildras i Apostlagärningarna som att man delade livet med varandra dagligen (Apostlagärningarna 2:41-47) - man höll samman.
Jag har bott på ganska många ställen och har erfarenhet av olika församlingar. Utifrån mina erfarenheter måste jag nog säga att det är rätt så ovanligt med församlingsgemenskap där man delar livet med varandra och finns till för varandra varje dag. Jag säger inte att det inte finns, utan bara att jag sällan sett den formen av gemenskap. Det finns församlingar med fantastiska möten och verksamhet som rymmer mycket av Gudsmöten, men ändå saknas hjärtegemenskap mellan församlingsmedlemmarna och en del känner sig ensamma och utanför. Kanske har vi en tendens i Sverige att bygga plattformskristendom. Vi går på möten, tittar varandra i nacken, fokuserar på vårt eget Gudsmöte och går sedan var och en hem till sitt. Jag tror inte att det är Guds tanke! Vad tror du?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar