Det sprider sig

I onsdags hälsade jag på en väninna/bönekompis. Det var länge sedan vi träffades - i april, så vi hade mycket att berätta om vad Gud hade gjort i våra liv och områden där vi längtade efter förändring. Jag berättade om mina äventyr med "Taking healing to the streets" och "Skattjakt". Väninnan blev heltänd. Ögonen började tindra på henne. "Precis det har jag längtat efter, utbrast hon!"

Igår ringde hon och ropade "Jag har varit på skattjakt idag!" Hon berättade att hon var på ett köpcenter en mil från där jag bor. "Jag sitter i bilen och skakar av Guds kraft! Varit med om något häftigt idag!" Hon hade gjort några ärenden och behövde gå in på Coop Forum. En medelålders man gav henne en komplimang. Väninnan tänkte bara säga "tack" och gå förbi, men kände att det var något på gång. Mannen frågade: "Det är något särskilt med dig. Vad är det?" Hon berättade att hon var troende. Mannen såg helt tagen ut och undrade om han kunde få ta del av det hon hade. Väninnan fick tillåtelse att be för honom därinne på Coop. Mannen utbrast: "Känner du kraften?" Han sade att han inte hade någon religion, men bett Gud visa honom den sanne Guden. Han frågade om hon var aktiv i någon församling. "Ja", svarade hon, "men jag är mest aktiv mellan mötena i vardagen." Väninnan frågade om han ville ta emot Jesus i sitt hjärta. Det ville han. Så mitt inne på Coop ledde hon honom i frälsningsbön och han blev en kristen! Väninnan gav honom sitt telefonnummer och inbjöd honom och hans fru hem till henne och maken. Han skulle ta bussen och hälsa på.

Kycklingdoft

Min man lagar kyckling. Altandörren är öppen. I dörröppningen syns två gula ögon i en svart päls. En ny katt (vi har haft några på besök) som tydligen kände lukten av kycklingen... men den vågade sig inte in. En stund senare kommer Jasmine. Tur för den första katten att den hann sticka. Jasmine, som också är en katt, är inte nådig mot inkräktare nämligen och hon älskar kyckling. Väntar tålmodigt på att den ska blir klar i ugnen. Jasmine har delvis flyttat till oss på eget bevåg, så ägaren och vi har kommit överens om delad vårdnad...

I love cats!

Längtan

Är det bara för att det är första jobbveckan som gör att jag längtar efter...

• att flytta till ett annat ställe
• hitta en spännande församling eller kanske till och med ett församlingsbygge
• byta till ett större boende
• byta jobb (har ett intressant jobb i och för sig, men omväxling förnöjer)

Något nytt och något annorlunda. Alltså nästan byta liv... Tur att jag inte vill byta min man också :-) Katten, som vi har delad vårdnad med tillsammans med grannen, får gärna finnas kvar.

Kanske Gud vill förändring, göra något nytt?

Sista semesterdagen...

En trött, men rätt rolig dag. Var med på gudstjänst idag kl. 11 (undrar varför söndagsmötena måste vara så tidiga? Jobbigt för oss morgontrötta...) vid ett mysigt sommarhem. Berättade om vad jag sett Gud göra i sommar i "taking healing to the streets" i Vänersborg och "skattjakterna där och i Jämtland. Stort intresse! Flera kom fram efteråt och sade att de längtar efter att få komma igång med något liknande. Vem vet, det kanske skapas nya initiativ i att förmedla Guds kraft och kärlek till människor även här i södra Norrland?

Ligger just nu i TV-soffan och surfar på datorn. Ska försöka att komma i säng i tid inför första arbetsdagen imorgon...

Reflektioner kring skattjakten

Jag är jätteglad över att vi fick be för två människor som fick uppleva en beröring av Guds kärlek på vår skattjakt i Östersund. Men vad svårt det kan vara att övervinna sin egen blyghet och feghet och våga sticka ut från mängden och erbjuda något gott till människor.

Några unga killar på konferensen berättade medryckande om sin skattjakt. Hur de inte visste var de skulle åka, tog bilen till Norderön, letande efter kännetecken som de fått till sig. De hittade några av kännetecknen utanför ett hus. Skulle de våga ringa på dörren? Ja, de ringde på och frågade om det fanns något kafé i närheten, men vågade inte säga något mer. De fortsatte köra, åkte och fikade hos en kristen äldre släkting till någon av killarna som välsignade dem på deras färd. De åkte på olika vägar, då de plötsligt såg ett konstigt träd. En av killarna hade skrivit ner som kännetecken "konstigt träd". Några människor stod och fotograferade trädet. En av dem stämde överens på några av de kännetecken som killarna skrivit ned. Killarna berättade för personerna att de var på skattjakt och vad det innebar och frågade om de ville att de skulle be för något. Jag minns inte vad personerna svarade, men de var helt klart positivt inställda till det som killarna förmedlade. Genom killarnas berättelse gick en röd tråd, nämligen hur de hela tiden fick kämpa med sin blyghet och hur tufft det var för dem att gå fram till en okänd människa och erbjuda förbön. När de till slut vågade, blev det jättebra.

Jag vill också våga mycket mer! Som kristen har jag fått så mycket av Gud att dela med mig, men det är tyvärr inte alltid så lätt att övervinna feghet och Jantelagen :-)

Skattjakt igen!

Jag och maken hamnade på en konferens i Hallen (ja, inte inomhus alltså, utan en ort i Jämtland...). "Skattjakt" var annonserad. Märkligt att igen stöta på detta fenomen, efter att nyss ha varit i Vänersborg och praktiserat det för första gången.

Det går alltså till så att deltagarna sätter sig och ber Gud uppenbara kännetecken på de "skatter", alltså människor, som Han vill att vi ska hitta och förmedla Hans kärlek till. Man skriver ner alla tankar man får under en kort stund. Sedan delar man in sig i grupper och ger sig ut och letar. Kännetecken kan vara "röd tröja", "konstigt träd", "lekpark" mm.

Det första som kom i tanken var "Gamla kyrkan i Östersund". Sedan skrev jag ner en del andra saker, men det var just den första tanken som det blev något av. Inte samma dag, då vi befann oss två färjor och fyra mil från Östersund och inte hann tillbaka dit förrän sent på fredagkvällen.

Lördag förmiddag bestämde jag och min man oss för att åka in till Östersund, innan vi åkte ut till konferensen. Jag ville kolla litet i affärer och känna atmosfären av min "hemstad". Men först bestämde vi oss för att gå till Gamla kyrkan för att se om Gud sände någon "skatt" i vår väg. På vägen dit såg jag två missbrukare. En av dem kände jag sedan tidigare, då jag var mycket ute bland stans missbrukare och berättade om Jesus när jag bodde i stan. Jag tänkte inte utgå från att det var dagens "skatt", bara för att jag kände till honom, utan bad Gud att leda. Mannen stannade till för att vänta på sin kompis och upptäckte då mig och hejade. Jag frågade om han hade ont någonstans och ville att vi skulle be för honom. Ja, han hade ont i hela kroppen och ville gärna att vi bad för honom direkt. Mannen ledde oss till en parkbänk alldeles bredvid Gamla kyrkan. Han berättade om en förfärlig ryggsmärta som gjort att han knappt hade sovit under natten och även om andra krämpor och sjukdomar. Han talade även om tiden när han var på ett kristet behandlingshem och blev frälst och sade att han räknade sig som frälst fortfarande.

Vi lade händerna på mannen och bad. Efter en stund sade han att smärtan i ryggen faktiskt hade försvunnit. Värken hade verkligen varit hemsk! Tårarna kom när mannen fortsatte berätta om hur meningslöst han upplevde sitt liv och hur han ibland önskade att inte leva. Jag bad Gud om ett ord till mannen. För min inre syn såg jag en vacker pärla nedgrävd i smutsen och hur Jesus började gräva fram pärlan och göra den ren. Jag berättade bilden för mannen, att det var han som var pärlan. Han såg uppmuntrad ut och sade att han kunde ta till sig bilden.

En medelålders kvinna kom och satte sig bredvid mannen på parkbänken. Jag berättade för henne att vi bad för mannen och undrade om hon ville att vi skulle be för henne. "Nej, gör inte det. Det blir för jobbigt!", utbrast hon. När vi var på väg att gå därifrån, ropade hon: "Be för mig då!" Hon ville bli fri från spriten. Vi bad för henne att hon skulle få uppleva Jesu kärlek, bli befriad från sitt begär och nyktra till innan hennes semester var slut. Vi tog i hand på det. Hon började storgråta, sedan såg hon väldigt glad ut. Jag sade att jag tyckte att det såg ut som att hon mådde bättre. Kvinnan sade med eftertryck att det gjorde hon.

En spännande dag, då vi mött två skatter som Gud söker!

Ett recept för bönesvar :-)

Inte kan man ge recept för bönesvar! Eller...? Det finns många recept när man ska baka bröd, men en del grundingredienser brukar vara desamma för det mesta. Det finns en del "grundingredienser" som är bra att ha när man ber... Här kommer ett beprövat recept:

Tag din längtan, blanda den med Guds Ord/löften från Bibeln och brinnande bön. Knåda ihop ingredienserna. Blanda med en stor portion beslutsamhet och fokusering. En nypa envishet brukar ge god smak. Blanda i jästen av tro och tålamod. Låt degen jäsa i tro och tålamod ett tag. Tips: Ett mått desperation kan göra att degen jäser snabbare. Forma sedan degen efter ditt väntade bönesvar. Sätt in i ugnen. Hetta upp den i en atmosfär av tacksamhet och förväntan. OBS! Ta inte ut brödet innan det är klart, ge inte upp innan allt är klart! Det går alltid att börja om, om degen misslyckas :-)

Kanske det finns fler som har liknande "recept"?

Östersund - en härlig stad!

Sista dagen i Östersund. Staden där jag växt upp. Har varit här sedan i tisdags. Litet regnigt och grått mest hela tiden. Kanske lika bra det, finns inte så många bra badställen. Kallt att bada i Storsjön.

Igår åkte vi till Bydalen och tittade litet. Vackert med Oviksfjällen.

Har varit och hälsat på kompisar. och "hamnade" även på en konferens i Hallen. En bekant har startat en församling "Pappas Hus". Härliga möten. Mycket ungdomar för att vara ett så litet ställe. Räknade till 25 stycken under ett av mötena. Det har tydligen blivit flera ungdomar frälsta senaste tiden. Kul!

Fredag - lördag var det faktiskt "Skattjakt" (som jag skrivit om tidigare). Märkligt att stöta på detta fenomen igen. Berättar mera...

Ett knä som blev helat!

Efter sista passet "Taking healing to the streets" i Vänersborg samlades vi för att berätta vad Gud hade gjort. Nyfikna människor närmade sig vår klunga då och då för att lyssna. En äldre man med rollator kom nära och försökte höra vad vi talade om. Till slut sade han högt: - Hej! En kille ur teamet frågade om han hade ont någonstans och önskade förbön. Mannen berättade om svår smärta i ett knä som han haft i många år. Några bad för honom. Mannen gick iväg. Efter en stund kom han tillbaka och strålade som en sol. Mannen berättade att knäet blivit bra efter förbön. En av de som bad för honom sade att det var Jesus som helat honom. Mannen nickade och gav tummen upp. Han sade att han haft så ont i så många år. Nu var han bra! Mannen demonstrerade att han blivit helade genom att böja knäet kraftigt upp och ner flera gånger. Han såg verkligen glad ut!

Fantastiskt vad Jesus kan göra ute på gatorna bara vi vågar låta Honom använda oss!

Treasure hunting - "Skattjakt"

En speciell utmaning sista passet på "healing on the streets". Vi fick prova på skattjakt. I klunga försökte vi lyssna in Jesus angående kännetecken på människor han vill möta. Alla tankar skrevs ned utan sållning. Om något inte skulle vara rätt "inlyssnat" fungerar det ändå inte. Det var "gul tröja", "amerikansk bil", "hårband", "svärdfisk", olika namn plus en massa andra kännemärken. Vi gav oss ut på stan i team om tre och tre. Det krävdes en del mod att gå fram till någon som stämde in på något/några av kännemärkena. - "Hej, vi är en grupp studenter som tränar oss att lyssna in Guds röst... Har du något du vill att vi ska be för?" Vår grupp var väl inte så framgångsrika... Nåja, vi hittade just den amerikanska bil som en i teamet sett för sin inre syn och fått tankar på vissa saker som var jobbiga för ägaren. Vi väntade en stund på ägaren som inte dök upp, medan vi beundrade den vackra bilen och bad för ägaren. Ok, vi lämnade i alla fall en välsignad bil med en okänd ägare som fått förbön.

En tjej bad den helige Ande leda henne till någon som Han ville att hon skulle kontakta. Hon upplevde att hon skulle gå fram till en man och fick ett intressant samtal utifrån ordet "svärdfisk" som väckte mannens intresse. Ett annat team hade fått lämna ett ord av uppmuntran, mitt i prick, till en kille som stämde in på några kännetecken.

Ett annorlunda och roligt sätt att träna sig i att vara ledd av den helige Ande!

För att läsa mer om "treasure hunting" klicka på rubriken till inlägget.

Dags för "healing on the streets"!

Vi som var med i "Taking healing to the streets" på Kairos New Wines konferens var ute tre pass à en och en halv timme. Placerade på ett torg, i en korsning mellan två gågator i Vänersborg. En stor skylt med ordet "helande" på. Spännande!

Vi började med att knäböja i ring och inbjuda den helige Ande att komma och be om Hans ledning och utrustning. Sex stolar utplacerade. Några av oss lämnade ett flygblad till människor där det stod att vi erbjöd oss att be till Gud för helande från sjukdom, smärta mm. Ingen rusning direkt, men trägen vinner. Någon då och då satte sig i en av stolarna och önskade helande/vidröring från Gud.

En kille bestämde sig för att bli frälst, efter att en ur teamet talat med honom och bett Jesus uppenbara namnet på en kristen kusin som killen berättade om. Teammedlemmen frågade om kusinen hette ett speciellt namn och det stämde!

Jag och en yngre kille bad för en man med svåra smärtor i ena underbenet. Mannen trodde inte att något hjälpte, men vi fick gärna be för honom. Han sade att mina fingrar först kändes iskalla (det var otroligt hett ute den dagen), efter en stund var de kokheta. En tanke slog mig: - Tänk om han känner av Guds kraft? Jag sade det till mannen. Han sade: - Det tror jag på. Jag som inte trott på något förut. Dagen efter träffade vi honom igen. Mannen var ledsen, då han varit med om en tråkig händelse kvällen innan, men berättade att benet var mycket bättre.

Läs gärna en artikel från tidningen Dagen om just detta genom att klicka på rubriken till den här bloggposten.

Tro är viktigt

Cynthia Hayes hade ett undervisningspass om vikten av tro, då till och med Jesus hindrades av otro och inte kunde göra under i sin hemstad. Vi behöver skapa en atmosfär av positiv förväntan - en trosatmosfär - på Jesus och Hans förmåga och vilja att göra under i våra församlingar och förstås i våra egna liv. En aktiv tro följs av handlingar i tro.

Ja, tänkvärt. Vilken atmosfär finns i min församling, i mitt liv? En atmosfär av tro och förväntan på Gud eller en atmosfär av missmod?

"No more Christanese" (Kairos New Wines konferens)

Charity fortsatte undervisa om beteenden och uttryck som kristna inte bör använda ute på gatan. Rätt så kul faktiskt. Viktigast är att visa respekt för människorna vi möter och inte tränga oss på. Inte så bra att tala om "smörjelse", använda orden "amen", "bröder", "nåd" mm. Det är inte många utanför kyrkan som förstår uttrycken. Charity gav exempel på vad man kan säga istället för dessa "kyrkiska" uttryck. Det är viktigt att försöka se situationen utifrån de människors perspektiv som vi möter. Fråga alltid om det är okej att vi lägger handen på den vi ber för. Be dem kolla direkt om något hänt efter bönen, om det är möjligt.

Taking healing to the streets

Jag tänkte blogga litet mer i efterhand från Kairos New Wines konferens i Vargön/Vänersborg. Nu kommer jag till konferensens höjdpunkt, enligt min mening, nämligen seminariet "Taking healing to the streets" med Rick och Cynthia Hayes plus en tjej, Charity, från Vineyard Scotland. Jag valde seminariet för att jag gillar tanken med att ta ut evangeliet på gatorna och att det inte bara handlade om att sitta och lyssna på en förkunnare, utan vi skulle praktisera att be för människor ute på stan.

Första passet undervisade Rick om att kristna faktiskt är kallade att bota sjuka, enligt Jesus i evangelierna, inte att be för dem i första hand. Han berättade om en tjej i södra Sverige som först blev helad i nacke och rygg efter förbön och sedan kunde slänga sina kryckor. Hon var skadad efter en olycka.

Charity undervisade sedan om "do's and dont's" när man praktiserar "healing on the streets", dvs. profetisk evangelisation och helande på gatorna. Hon och ett par till hade varit på en musikfestival och erbjudit bön för helande. Människor började köa för att få förbön i sex (!) timmar! Charity betonade att många människor blivit sårade av kyrkan och kristna och att vi behöver vara med och undanröja hinder i deras sinnen. Kristna behöver lägga av religiösa beteenden och inte använda kyrklig jargong som vanligt folk inte begriper.