Profetiskt tilltal

Jag är verkligen en supermotståndare till gudstjänster KLOCKAN ELVA i kyrkorna, alltså inte motståndare till gudstjänster/möten utan till mötestiden. Skulle vilja starta ett upprop mot detta! Nåväl, tills det brutit igenom får jag försöka gilla läget. I söndags fick vi ju en extra timme gratis så då blev det elvamöte. Ett härligt lovsångsmöte även om jag hade svårt att samla tankarna och koncentrera mig på Herren. Upplevde ändå Herrens närvaro.

Efter mötet, vid fikabordet, kom en väninna fram till mig och sade att hon hade sett en sak över min man och mig. Hon hade brottats med sig själv om hon skulle våga säga det, men bestämde sig för att göra det. Hon såg en sol över oss och att Guds härlighet var över oss. Väninnan sade att hon upplevde att Herren sade att vi snart skulle komma in i rätt element. Jag hade nyckeln. Hon såg sedan tro och hopp och sade att det snart skulle komma.

Det var verkligen uppmuntrande! Både jag och maken har en längre tid känt att det måste bli en stor förändring i våra liv.

En kopp kaffe på krogen

Förra helgen åkte jag på ett lovsångsmöte ganska långt ifrån där jag bor tillsammans med en väninna. Mötet var bra, men det fanns inget kaffe efteråt :-) Vi bestämde oss för att dricka kaffe på krogen mittemot kyrkan, kanske skulle vi få tillfälle att berätta om vår tro. Min väninna berättade att han som äger krogen är uppvuxen i en kristen familj. Hon visste inte om han bekänner sig som kristen, men hon var ganska säker på att han har tron i hjärtat.

Det var inte så mycket folk på krogen, då det var ganska tidigt på kvällen. Vi blev tillfrågade om vi ville vara med på en frågesport om musik. Nja, vi tänkte att det skulle nog bli svårt så vi tackade nej. Vi bestämde oss för att sätta oss bredvid två män som deltog i frågesporten. Tvärtemot vad vi trodde lyckades vi pricka in några svar på frågorna.

Efter frågesporten gick en av männen iväg och kom tillbaka med två extra drinkar till oss. Jag sade att "tyvärr, dricker vi inte sprit". Jag föreslog att han kanske kunde bjuda några andra av kvinnorna som var där istället. Vi berättade att vi nyss varit på möte i Pingstkyrkan. Mannen som köpte drinkarna frågade om man föds som kristen. Det blev inledningen till ett samtal om tro. Det visade sig att mannen hade haft några kristna i sin bekantskapskrets. Han verkade uppriktigt intresserad. Den andre mannen var litet stökigare, men började fråga vad vi pratade om. Jag berättade att vi pratade om vår kristna tro. Då blev han allvarlig och sade att han aldrig skulle kunna tänka sig att håna någon för sin tro. Under sitt yrkesliv hade han sett så mycket där någon kraft större än oss människor verkat på ett övernaturligt sätt. Jag erbjöd mig att be för honom. Han hade ett trasigt knä och tyckte det var helt okej att jag bad för honom direkt, så jag lade handen på hans knä och bad honom kolla om något hade hänt. Mannen blev inte helad direkt i alla fall, men han sade "det kan komma sedan".

Min väninna pratade med krogägaren innan vi gick och berättade vad som hänt. Han välkomnade oss tillbaka och sade till oss att gärna ta mer fler kristna. Han sade att det är positivt om vi kristna inte gömmer oss i kyrkan, utan vågar oss ut och berätta om vår tro på krogen.

Tänkvärda ord från en krogägare och en intressant kväll. Vi bestämde oss för att göra om det igen någorlunda regelbundet.

Kristen gemenskap igen

För några dagar sedan hittade jag en nystartad församlings hemsida. Det första som stod på sidan med stora bokstäver var "Gemenskap". De hade möten på söndag eftermiddagar (underbart för oss morgontrötta!). Klockan fem efter söndagsmötena är det annonserat "After Church med mingelfika". Varje torsdag "After Work" med soppa, fralla, dryck, kaffe och kaka. Pingisbord och Playstation för barnen. Tisdagar "Evening Praise", en mötesplats för att på ett avslappnat sätt få ta emot förbön och nattvard och prisa Gud.

Jag måste erkänna att jag blev imponerad av församlingens verksamhetsbeskrivning. Varför då? Jo, för att de på något sätt fångat upp ett behov hos oss människor, kristna som icke-kristna, nämligen behovet av mötesplatser. Möjligheten att träffas någonstans i vardagen och umgås, utbyta erfarenheter, lära känna och slipas mot varandra. Få tillfälle att knyta nya vänskapskontakter och där en plattform för Gudsmöten skapas. Gudsmöten kommer inte bara genom predikan eller genom att gå fram för förbön, enligt min mening, utan genom att vi delar livet - Guds liv i våra liv med varandra. Jag har tyvärr inte besökt den här församlingen, eftersom den ligger långt ifrån där jag bor, men visst är det är kul med nytänkande församlingar!

Vad är kristen gemenskap för dig? Vad är en "bra" församling för dig?

Gemenskap?

Den senaste tiden har jag funderat mycket på gemenskap, särskilt på vad som är kristen gemenskap. Gemenskap i Bibeln skildras i Apostlagärningarna som att man delade livet med varandra dagligen (Apostlagärningarna 2:41-47) - man höll samman.

Jag har bott på ganska många ställen och har erfarenhet av olika församlingar. Utifrån mina erfarenheter måste jag nog säga att det är rätt så ovanligt med församlingsgemenskap där man delar livet med varandra och finns till för varandra varje dag. Jag säger inte att det inte finns, utan bara att jag sällan sett den formen av gemenskap. Det finns församlingar med fantastiska möten och verksamhet som rymmer mycket av Gudsmöten, men ändå saknas hjärtegemenskap mellan församlingsmedlemmarna och en del känner sig ensamma och utanför. Kanske har vi en tendens i Sverige att bygga plattformskristendom. Vi går på möten, tittar varandra i nacken, fokuserar på vårt eget Gudsmöte och går sedan var och en hem till sitt. Jag tror inte att det är Guds tanke! Vad tror du?

Möte med ett trasigt hjärta...

En trasig tonårstjej, vinglig med sluddrigt tal... Inget att leva för, stoppar i sig droger, injicerar eller äter det hon kommer över. Bakom leendet och jagandet efter droger, ett trasigt hjärta och en tom själ.

Jesus, låt henne få lära känna Dig och Din kärlek. Ta hennes hjärta i Din hand och hela, Du som helar de som har brustna hjärtan. Blås liv i hennes ande och fyll tomheten med Ditt rike. Skydda henne från henne själv och för henne till en skyddad plats där hon kan läkas. Tack, att Du älskar henne så mycket att Du gav Ditt liv för henne. Ge henne ett liv med mål och mening som håller inför evigheten. Amen.

Vilka böcker har du på ditt nattduksbord?

Efter en rätt intensiv helg, då jag fick ett uppdrag på jouren som tog ganska mycket tid, orkar jag inte annat än att ligga i sängen. Känns skönt att inte göra så mycket. Har sjungit lite lovsång och haft en härlig bönestund. Upptäcker högen med böcker på nattduksbordet. Inte så att jag läser alla böckerna, men har nog börjat läsa i allihopa. Undrar just vad bokhögen säger om mig? Vilka böcker har du på ditt nattduksbord? Vad säger de om dig, tror du? Dessa böcker har jag i min hög:

- Det finns gränser
- Out of the dark valley
- Growing pains
- Prayers that heal the heart
- Soul ties
- Amy Carmichael och Indiens juveler
- Straight talk. Overcoming emotional battles with the power of God's Word
- Kvinnor som tänker för mycket
- Deeper healing for the human spirit
- Guide i hopp & tro
- Simple prayer
- Patienter med schizofreni och deras familjer

En salig blandning!

Fredagkväll

Vart tar veckorna vägen? De går så fort, känns som måndag, fredag hela tiden. Just nu ligger jag i soffan och skriver mitt inlägg. Intryck från veckan poppar upp i tankarna. Tänker särskilt på tjejen som var på jobbet idag. Hon praktiserar på en annan enhet. Får en känsla av att hon har eller har haft det jobbigt, vet inte varför, men kanske är det den helige Ande som ger mig det intrycket. När jag tänker på henne känner jag på något sätt kärlek (Guds) till henne. Borde ha pratat med henne idag, kunde i alla fall ha frågat henne hur det går för henne på jobbet. Istället valde jag att prata på med arbetskamraterna? Är inte så fokuserad på Guds närvaro och ledning som jag skulle önska...

Idag är det andra dagen jag har jour. Den håller på tills på torsdag. Måste ha med mig jourtelefonen hela tiden och vara beredd att svara i den dygnet runt. Litet nervöst, inga arbetskamrater att rådfråga. Hoppas att det inte ringer...

En underbar låt

Känner mig litet hängig. Försöker stå emot alla virus och bakterier. Piggade upp mig med "The Blood Will Never Lose It's Power" och lärde mig samtidigt att infoga videos i inlägg.

Tankar i höstmörkret

När helgkvällarna blir mörka och det är höst är det som att aktivitetsnivån sjunker, i alla fall hos mig. Inte lika mycket inspiration att göra saker, blir mest sittande framför datorn, fast samtidigt lite trött på det. Vi åker iväg och handlar, går litet på loppis. Vad ska vi göra sen då? Hem och laga mat, sätta sig i soffan...

Hörde ett utdrag ur en predikan av Bill Johnson, som är pastor för en församling i Californien, igår. Folk hade frågat honom om de kunde få vara med i hans evangelisationssatsningar i köpcentra, eftersom de hört om de mirakel som skett där. Människor har blivit helade och berörda av Gud. Bill sade att de har ingen evangelisationssatsning i köpcentra, utan de har bara folk som är ute och handlar (och är öppna för Guds kraft när de handlar...)

För mig är det äkta original-kristendom; att vara medveten om Guds närvaro i vardagen var man än är och vara uppmärksam på att Gud vill möta människor med sin kraft och kärlek och våga ta steg... Jag har långt kvar tills att jag är där... men skulle vilja...